Lån

Räntorna, man betalar för ett lån, är den intäkt kreditinstitutet får för att låna pengar. Den som lånar ut pengar, vill naturligtvis ha någon form av intäkt för att avvara pengar under en lång tid. Man kan även få betala ränta om man lånar pengar av en vän eller en släkting. Om man själv lånar ut pengar, vill man ha någon form av ersättning för att man lånar ut. Den som lånar kan då betala ränta. I det fallet får man en ränteintäkt.

Räntorna varierar mycket beroende på vilken typ av lån det gäller. Bottenlån på ett hus eller lägenhet löper med en relativt låg ränta då banken har en trygg säkerhet i huset eller lägenheten. Lån utan säkerhet som till exempel blancolån eller SMS lån har oftast betydligt högre ränta då de är mycket osäkrare är långivarens synvinkel.

Räntorna följer marknaden i övrigt. I en högkonjunktur ligger räntekostnaden normalt på en högre nivå än i en lågkonjunktur. Det kan följaktligen vara en fördel att göra sin stora investering, som att köpa ett hus eller en lägenhet, under en lågkonjunktur. I dessa lägen väljer man ofta att binda sina räntor. När så högkonjunkturen med hög räntenivå kommer, har man sitt lån bundet och betalar bara den låga ränta man bundit lånet till.

Räntekostnaden är sedan avdragsgill i deklarationen. Om man har pengar utlånade till banken får man en ränteintäkt. Denna skall tas upp som en ränteinkomst i deklarationen. Ofta har banken redan betalat in till staten den summa man skall betala i skatt för ränteintäkten. Detta finns specificerat i bankens kontrolluppgifter.